Mikrobiom, möss, kejsarsnitt och övervikt

Varför har man tillsatt låga doser antibiotika i djurfoder och vad finns det för hypoteser kring varför barn födda med kejsarsnitt kanske blir tyngre än andra barn?

 

 

Man har i många olika djurstudier under ganska lång tid sett att man genom att påverka mikrobiomet hos möss kan få djuren att utveckla olika metabola sjukdomar, till exempel diabetes typ 2 (”åldersdiabetes”) och fetma. I de två överst länkade studierna nedan påverkade man tarmfloran med antibiotika respektive genom avföringstransplantation hos djuren. I många år har djuruppfödare också vetat att tillsatt antibiotika i lågdos i djurfoder ger djuren en större tillväxt. Orsaken till detta har man nu på senare år förstått sannolikt är att man gynnar bakteriearter som kan bryta ner mer energi ur fodret och därmed göra det tillgängligt för djuret. Det är alltså inte bara för att behandla sjukdomar i djurbesättningar man tillsatt antibiotika i fodret. Sedan år 1986 är det förbjudet i Sverige och sedan år 2006 i hela EU.

 

Det är alltid vanskligt att dra slutsatser från djurstudier till människor eftersom djur – trots vad som sades i Fablernas värld på 70-talet – inte är människor, men nu börjar det stå klart att även tarmfloran hos människor spelar stor roll för hur kosten bryts ner i tarmarna och därmed görs tillgänglig för hela organismen och därmed sannolikt risken att drabbas av vissa metabola sjukdomar. Redan 2012 såg man i en studie att överviktiga personer försökspersoner med dålig blodsockerreglering som fick avföringstransplantation från icke-överviktiga friska personer hade en bättre blodsockerkontroll 6 veckor senare.

 

I en annan, senare studie såg man liknande resultat men där tittade man också på bakteriesammansättning efteråt och såg att det förefaller som att ökning av bakterier som producerar kortkedjiga fettsyror var kopplat till bättre blodsockerkontroll.

 

Sannolikt har den allra första tiden i livet mycket stor betydelse för hur en individs mikrobiom utvecklas och fungerar. Den mest omvälvande och radikala förändringen man genomgår i livet är förlossningen; fostret går från en närmast bakteriefri miljö i livmodern ut genom en i högsta grad bakterierik miljö genom den vaginala förlossningen. Här utsätts barnet plötsligt för en stor mängd av moderns bakterier. Vid ett kejsarsnitt blir barnet inte alls utsatt för samma miljö utan det är betydligt ”renare”. Man ser att det är skillnader för risken att barnen drabbas av många olika sjukdomar, bland annat övervikt, mellan de som fötts vaginalt eller med kejsarsnitt. Sambanden är inte enkla och entydiga, men uppenbarligen spelar det roll långt senare i livet vilka bakterier det nyfödda barnet utsätts för vid förlossningen.

 





Referenser:

https://diabetes.diabetesjournals.org/content/57/6/1470.short

https://diabetes.diabetesjournals.org/content/early/2018/05/21/db17-1488.long?utm_source=TrendMD&utm_medium=cpc&utm_campaign=Diabetes_TrendMD_0

https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/kottguiden/kott-och-antibiotika/

https://www.gastrojournal.org/article/S0016-5085(12)00892-X/fulltext

 

 

Liquid error: Could not find asset snippets/upsell-now.liquid