Dieten och tarmfloran

Att dieten påverkar tarmfloran är inget som någon säger emot, men hur den påverkar den och vilka hälsoeffekterna blir är sådant som det forskas mycket kring. Här sammanfattar vi och länkar till en vetenskaplig sammanställning i ämnet. 

Fiberrika grönsaker

 

Höjer prestationsförmågan

Man kan fråga sig varför det är så viktigt med en balanserad tarmflora, och svaret är att det finns inget självändamål i att ha ”glada” bakterier i magen och tarmarna. Poängen är givetvis att vi vill må bra, och det gör vi inte bara av ”glada” bakterier utan i slutändan av bakterier som samverkar med varandra och hjälper människovärden att kunna tillgodogöra sig näringsämnen ur kosten, men också genom att tillverka komponenter som människan har nytta av, tex genom signalering till hjärnan och kommunikation med immunsystemet.


Försök som hittills gjorts i syfte att påverka mikrobiomet har varit svåra att dra slutsatser av. Ofta har man slagit ut en stor del av mikrobiomet med antibiotika och/eller tillfört probiotika, men man har ej kunnat säga riktigt vad resultatet faktiskt blivit i form av effekter på mängden bakterieproducerade ämnen som finns i kroppen. Ett sätt att få ett indirekt mått på detta är att analysera mikrobiomet vid olika tillfällen för att se vad som händer efter någon form av behandling eller livsstilsförändring.


Fredrik Bäckhed, Sahlgrenska Göteborg, är en av de mest kända forskarna som arbetar med mikrobiomet och kopplingen mellan tarmflora och olika sjukdomar. Han var delförfattare till en artikel som publicerades i slutet av april i år i tidskriften JACC (Journal of the American College of Cardiology). Det är en översiktsartikel där man går igenom forskningsläget kring vad man vet om vilka ämnen olika bakterier producerar i tarmen som är kopplade till effekter utanför tarmsystemet.


Författarna konstaterar exempelvis att korta fettsyrekedjor producerade av bakterier verkar vara kopplade till bättre hälsa, till exempel lägre blodtryck, medan exempelvis TMAO (trimethylamin-kväveoxid) som produceras av andra bakteriestammar verkar ha en negativ roll i åderförkalkning och höga blodfettsnivåer.

Sammanfattning

Man går i artikeln igenom forskningsläget över vad vi vet om hur detta sker och man spekulerar i framtida behandlingar där ett sätt att minska risken för allvarlig sjukdom är att påverka mikrobiomet genom diet eller med läkemedel så balansen skjuts mot bakterier som producerar hälsofrämjande komponenter istället för motsatsen. 


Det finns mycket som talar för att hälsosamma dietmönster är relaterade till ett mikrobiom med större andel bakterier som producerar korta fettsyrekedjor och bakterier som kan bryta ner fibrer i tjocktarmen som i sin tur möjliggör för andra bakterier ”nedströms” i tarmsystemet att arbeta vidare med dessa komponenter.


Det finns mycket som talar för att hälsosamma dietmönster är relaterade till ett mikrobiom med större andel bakterier som producerar korta fettsyrekedjor och bakterier som kan bryta ner fibrer i tjocktarmen som i sin tur möjliggör för andra bakterier ”nedströms” i tarmsystemet att arbeta vidare med dessa komponenter.





Referenser:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/31023434/?i=1&from=bäckhed%20AND%20tang


Liquid error: Could not find asset snippets/upsell-now.liquid