Avföringstransplantation – enkelt, effektivt och spännande!

  

Avföringstransplantation – smaka på ordet; en kombination av något äckligt och något avancerat – intressant eller hur? Här går vi igenom grunderna.

Sjukdomar där tarmfloran är helt rubbad har funnits i alla år. De mest självklara exemplen är olika infektionssjukdomar som campylobacter-infektion eller infektion med clostridium difficile. Andra sjukdomar som kan ge ett mikrobiom helt ur balans är de inflammatoriska tarmsjukdomarna (IBD; Crohns sjukdom, ulcerös kolit och mikroskopisk kolit).

Även behandling med antibiotika mot olika infektioner kan leda till detta och det är ett tillstånd man inte haft så goda behandlingsmöjligheter mot. Det man har haft att ta till (i den mån sjukvården brytt sig särskilt mycket om det alls) har varit antibiotika. Problemet med den strategin är förstås att man riskerar att skapa en ny obalans eftersom man då slår ut ytterligare eller andra bakteriearter. 

 

 style=

 

En metod som vunnit mycket intresse de senaste åren är transplantation av avföring. Idéen är ganska enkel och intuitiv; man tar helt sonika avföring från en person med en välfungerande mag-tarmkanal och ”donerar” den till någon med en mindre balanserad mage. Donationen går oftast till så att man via ändtarmen går in med antingen ett kortare rektoskop eller ett längre koloskop. I båda fallen kan man se insidan av tarmen hos mottagaren och sen levererar man den friska avföringen som ett litet lavemang.

 

Ofta har patienten före donationen genomgått en laxeringskur så att en del av de symtomframkallande bakterierna försvunnit ut. Då ges de nya bakterierna större chans att kunna etablera sig permanent i tarmen.

 

Man har också börjat testa andra metoder för själva donationen, ett sätt är att mottagaren får frystorkade kapslar med donerad avföring inuti som helt enkelt sväljs ned. Kapslarna är konstruerade för att lösas upp på rätt plats längre ned i tarmsystemet. Man kan också leverera avföringen via ett gastroskop som är en slang med kamera via matstrupen och in i den första biten av tunntarmen.

 

Väl på plats ges då den sjuka/dysbiotiska/obalanserade tarmen plötsligt ett stort tillskott av balanserad tarmflora som i många fall då kan ta över och undantränga den symtomgivande flora som patienten haft besvär av. Ibland måste behandlingen upprepas men ofta kan det räcka med en behandling. 

 

Det verkar inte vara så stora skillnader i behandlingseffekt beroende på tillvägagångssättet, men själva behandlingen är numera en etablerad metod för att behandla patienter med de nämnda sjukdomarna. 

 

 

  



Referenser:

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2019/06/oral-avforingstransplantation-nu-i-svensk-vard/

 

https://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/11/Nya-fynd-oppnar-for-oral-avforingstransplantation-vid-klostridiumdiarre/

 

https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2664458 

 

 

 

Författare: Mattias Lejon
Leg. Läkare

Mattias är specialist i allmän medicin och tog examen 2011. Han har ett förflutet  inom psykiatrin och är även aktiv inom smärt- och ledkonsultationer där han arbetar tillsammans med kiropraktorer, naprapater och fysioterapeuter kring patienter med långvariga och mer akuta smärtproblem. 

Han har ett stort intresse för idrott (är tävlingscyklist) och även ett stort intresse kring träning, kost, livsstilsfrågor och brinner för tarmfloran som "nytt organ".

 

  

Liquid error: Could not find asset snippets/upsell-now.liquid